Jag läste just att samtliga Southparkavsnitt har lagts upp på nätet för gratis gottande. Det var mycket länge sedan jag tittade på serien (många år sedan, känns det som) men när de finns helt fritt tillgängliga kommer jag säkert titta in någon gång när jag behöver slå ihjäl lite tid (när händer det?). Kolla in http://www.southparkstudios.com/.
För ett par år sedan, efter att jag av misstag tagit bort alla mina mail från hårddisken i samband med en ominstallation av Windows, bestämde jag mig för att helt gå över till webbaserad e-post. Idag, minst en hårddiskkrasch senare, ångrar jag inte det beslutet för en sekund. Jag använder Gmail eftersom jag tycker att det är enkelt att arbeta med, är gratis, känns pålitligt och säkert, erbjuder mycket lagringsutrymme och mycket mer. Jag gillar det, helt enkelt. Andra väljer kanske något annat, vad vet jag?
Hursomhelst, det var lite bakgrund bara. När jag gick över till att enbart köra webbaserat ville jag förstås kunna fortsätta använda alla mina gamla e-postadresser som vanligt, eftersom de var de adresser som mina vänner kände till, som jag använde på diverse webbplatser och så vidare. Det visade sig att det är mycket enkelt att låta Gmail ”ta över” en adress för att både ta emot och skicka e-post. I det här inlägget tänkte jag beskriva hur man gör, steg för steg. Om du redan vet hur man gör kan du sluta läsa här. Jag behandlar framförallt fallet där man vill börja hantera ett webbaserat e-postkonto med Gmail och inte har tillgång till någon POP-server för kontot.
Förutsättningar
Steg 1. Det första du gör är lämpligen att ställa in vidaresändning av all inkommande e-post för det konto som du vill kontrollera via Gmail. Denna ändring kan du inte göra i Gmail, utan du gör den i det ”gamla” kontots inställningar. Exakt hur det går till varierar förstås beroende på vilken typ av konto det handlar om. Webbaserade e-postkonton kan du troligen administrera själv via någon form av ”Inställningar”-flik när du är inloggad. Använder du ett e-postkonto som tillhandahålls av din internetleverantör så behöver du kanske kontakta denna för att få hjälp med att genomföra ändringen. Adressen du ska vidarebefordra den inkommande posten till är förstås din Gmail-adress. Notera: om möjligt ska du välja att inte spara någon kopia i inkorgen för det gamla kontot när vidaresändningen är aktiv – annars kommer utrymmet där ta slut.
Steg 2. Testa att vidarebefordringen fungerar genom att skicka ett mail till den adress du ställt in vidarebefordring för och se att det dyker upp i din Gmail-postlåda.
Steg 3. Gå in under Inställningar -> Konton i Gmail.
Under denna flik finns inställningar för vilka konton som är kopplade till ditt Gmail-konto. Du kommer se att din Gmail-adress finns med i listan och är markerad som ”Standard” – det är ditt huvudkonto. För att lägga till en annan adress klickar du först på ”Lägg till ett annat konto” och skriver sedan in namn och e-post för kontot du vill lägga till i formuläret som dyker upp.
Klicka på ”Nästa steg”. Nu berättar Gmail att en verifiering måste skickas till den angivna e-postadressen. Klicka på ”Skicka verifiering”. Eftersom du har aktiverat automatisk vidarebefordring av post för adressen i fråga så kommer verifieringsmailet direkt till din Gmail-inbox. Praktiskt. Klicka på länken i mailet (eller använd koden som följer med) för att aktivera kontot i Gmail. När du gjort detta ska det finnas med bland kontona under Inställningar -> Konton och du kan börja skicka e-post med den adressen direkt från Gmail. När du skriver ett nytt mail kan du välja från-adress i en rullgardinsmeny. Under kontoinställningarna kan du också fixa så att Gmail automatiskt väljer ”rätt” svarsadress beroende på vilken adress en kompis skickat mail till.
Lätt som en plätt!
Steg 4. Testa! Du är klar.
Ett annat tips: Om du vill hämta post från ett annat e-postkonto via POP så fixar Gmail det också – gå in under Inställningar -> Konton så hittar du den information du behöver.
Min absoluta målsättning när det gäller sysselsättning och privatekonomi är att jobba med något jag tycker är kul och som jag verkligen brinner för, arbeta ”lagom” många timmar i veckan (vilket betyder ungefär ”inte fler än att jag mår bra och trivs med det”) och tjäna tillräckligt mycket pengar för att känna att jag kan göra det jag känner för och inte behöver svälta i alltför långa perioder.
Ser det ut såhär just nu? Inte på långa vägar. Jag har en vanlig anställning som sysselsätter mig mer eller mindre 40 timmar i veckan. Det jag gör är helt okej kul/utmanande/lärorikt. Jag är nöjd med den lön jag får för arbetet. Men jag hade ännu hellre själv velat disponera min tid, kunna arbeta intensivt under vissa perioder för att sedan ta det lugnare och göra annat under andra perioder. Inkomsten skulle vara mindre knuten till antalet arbetade timmar per vecka. Det hade varit något!
Passiva inkomster är pengar man tjänar utan att utföra ett direkt proportionellt arbete. Exempel är förstås ränta på de pengar man har på banken, avkastning på aktier och fonder, royalties från en bok eller skiva man givit ut, hyresintäkter från en lägenhet man äger och hyr ut och så vidare. Det som är bra med passiva inkomster är att de ger en ett visst ekonomiskt svängrum – genom att inte behöva jobba en timme för att få motsvarande lön kan man använda den tiden till något annat istället. Men det kluriga är att hitta källor till passiva inkomster. Vi är ju i princip uppvuxna med konceptet att man skaffar sig en utbildning för att kunna få ett bra, stabilt jobb (underförstått: en anställning) – det är inte alls lika välbekant att sträva efter att skaffa sig passiva inkomstkällor eller göra långsiktiga investeringar.
Jag har funderat en del på vilka typer av passiva inkomstkällor som skulle kunna passa mig, och som jag faktikst också skulle kunna skaffa mig i praktiken. Några (mer eller mindre uppenbara) idéer:
Det finns förstås mer jag skulle kunna göra, men jag måste ju börja någonstans. Ett mål jag har satt upp (utan att räkna på det särskilt mycket) är att inom fem år ska minst 25% av min totala årsinkomst vara passiv. Realistiskt eller optimistiskt? Vi får väl se…
Jag tittade just in på Google Analytics och kunde konstatera att både blogg.fjeldstad.se och The making of Dobedone.com följer sina vanliga besökarmönster, inget upphetsande. Av ren uttråkning tittade jag in på statistiken för www.fjeldstad.se (som ju i princip är tom) och fick då se följande mycket intressanta kurva:
Bilden visar alltså att sidan normalt sett har max ett par-tre besökare om dagen. Men så plötsligt 9-11 mars har det rasat in 44 besök. Vadan detta?
Jag filtrerade statistiken så att den begränsades till dessa tre besynnerliga dagar och tog en titt på de sökord som folk använt för att hitta sidan. Se bild nedan:
”fjeldstad” i kombination med ”kompression” och ibland ”sammanfattning” är alltså vinnarna. Jag skrev för ett par år sedan en sammanfattning av kursen TSBK35 Kompression av ljud och bild (hittills visad 698 gånger).
Är det tentaperiod, månne?
Sedan jag började jobba har jag inte sparat ett öre. Det är lite pinsamt att erkänna det (för mig själv om inte annat) – när man har en bra lön och inte direkt hänger på Stureplans lyxkrogar varje dag borde det inte vara så svårt att lägga undan några slantar varje månad, men det har jag alltså inte gjort.
Till mitt försvar får jag säga att jag faktiskt lagt undan pengar till det ädla syftet att betala en ohemul restskatt till Skatteverket under ungefär halva 2007. (Restskatten i sin tur uppstod när jag tog av mitt företags pengar i samband med flytten till Stockholm, varav ett antal tusenlappar istället skulle ha gått till skatt.) Men nu, i och med månadsskiftet februari/mars 2008 har jag betalat in det jag var skyldig. Skönt!
Så i alla fall, jag tänkte att det är dags för mig att bli lite mer ansvarsfull och långsiktig i mitt hanterande av pengar. Jag skulle faktiskt någon gång i framtiden vilja bli ekonomiskt oberoende, i den mening att jag inte behöver jobba åtta timmar per dag för att klara mig ekonomiskt (och må gott). Dessutom är det tråkigt och dumt att inte ha något att ta av om det uppstår någon oväntad och kostsam situation, eller om jag behöver/vill köpa något dyrt.
Mitt mål kommer att vara att spara omkring 20% av min månadsinkomst efter skatt, varje månad, alla månader.
Jag har räknat på det och kommit fram till att jag (förutsatt att min månadsinkomst bibehålls eller ökar) ändå kommer kunna betala både fasta kostnader och ha en del över till att slösa upp.
Så vad ska jag göra med pengarna jag sparar, eller rättare sagt hur ska jag spara? Jag har som en första förberedelse öppnat ett aktie/fondkonto på Avanza och ett sparkonto på Marginalen. Avanza verkar schysst, de har ett jätteutbud av aktier, fonder och annat liknande, plus att jag kan övervaka och styra mitt PPM-sparande där. Och det kostar inget att öppna en depå. Marginalen hade jag aldrig hört talas om tidigare; det är en firma som sysslar med bland annat inkasso och ekonomiadministration, men som också har ett (gratis) sparkonto med i skrivande stund 4,75% ränta, fritt från uttagsbegränsningar och avgifter. Och den statliga insättningsgarantin gäller.
Som jag tänkt nu så ska jag börja med att bygga upp en buffert på sparkontot under ungefär ett års tid. Det skulle både bli ett slags skyddsnät vid oförutsedda utgifter eller inkomstbortfall och ett konto att låna av om jag vill köpa något dyrt – bättre att låna av mig själv än av en bank.
Först när jag har en buffert jag känner mig nöjd med ska jag börja fondspara. För det blir mest troligt fonder – aktier är jag varken tillräckligt kunnig eller aktiv för att känna mig bekväm med. Pensionssparande utöver det som arbetsgivaren automatiskt lägger undan kommer jag inte börja med ännu på många år – kanske aldrig. Jag resonerar som så att den ekonomin jag bygger upp med mitt privata sparande i kombination med amortering på mina lån och en ökande grad av passiva inkomster (mer om det en annan gång) kommer att gå över i att vara min garanti för en schysst pension utan att jag behöver spara särskilt till det.
Så ser det första utkastet till min sparandeplan ut.