Ett litet tips alltså, om du är ute efter webbhotell.

Innan jag köpte min PS3 gav jag efter för ett spontant infall och skapade ett medlemskonto på Webhallens hemsida. Jag har inte tänkt så mycket mer på det sedan dess, förutom att jag har sett att man ska få vissa rabatter på utvalda produkter. Detta illustreras i produktlistorna med en liten ikon som ser olika ut beroende på vilken ”nivå” man har på sitt medlemsskap, där nivån styrs av bland annat hur mycket man handlat för totalt. Bilden nedan visar ett exempel.

Jag är tydligen ”bronsmedlem”, vilket är den lägsta nivån av fem möjliga (jag har ju bara handlat för 6500 kr, vad kan jag förvänta mig?). Hursomhelst – när jag ser den här ikonen så tänker jag i princip ”schysst, här har jag tydligen rabatt, det var ju trevligt”. Men jag har ingen aning om det är ett bra erbjudande eller inte, för det framgår ju inte hur stor rabatten är (förrän man klickar sig in på artikelns egna sida). Jag har rakt av antagit att rabatten inte är särskilt stor. Men det stämmer inte alltid! Idag insåg jag att den faktiskt kan vara riktigt bra. Det är ett faktum att de flesta av de rabatterade produkterna är rätt ointressanta (Iron Man till PC eller Day of the Dead på Bluray, någon?) men det finns guldkorn. För min egen del gillar jag skarpt att Army of Two till PS3 (från exemplet ovan) kostar 199 kr istället för 299 kr, det är ju över 30% rabatt – grymt!

Min slutsats och rekommendation är alltså: om du brukar handla på Webhallen, skapa ett konto! Det är gratis, enkelt och av och till kan du faktiskt få riktigt schyssta rabatter som blir bättre ju mer du handlat för historiskt. Och om du ändå tänker handla kan du liksom inte förlora så mycket.

Det är enkelt att byta, så varför inte? Kontot är tillgängligt via en internettjänst vars första intryck var bra. Jag gottar mig.

Ser det ut såhär just nu? Inte på långa vägar. Jag har en vanlig anställning som sysselsätter mig mer eller mindre 40 timmar i veckan. Det jag gör är helt okej kul/utmanande/lärorikt. Jag är nöjd med den lön jag får för arbetet. Men jag hade ännu hellre själv velat disponera min tid, kunna arbeta intensivt under vissa perioder för att sedan ta det lugnare och göra annat under andra perioder. Inkomsten skulle vara mindre knuten till antalet arbetade timmar per vecka. Det hade varit något!

Passiva inkomster är pengar man tjänar utan att utföra ett direkt proportionellt arbete. Exempel är förstås ränta på de pengar man har på banken, avkastning på aktier och fonder, royalties från en bok eller skiva man givit ut, hyresintäkter från en lägenhet man äger och hyr ut och så vidare. Det som är bra med passiva inkomster är att de ger en ett visst ekonomiskt svängrum – genom att inte behöva jobba en timme för att få motsvarande lön kan man använda den tiden till något annat istället. Men det kluriga är att hitta källor till passiva inkomster. Vi är ju i princip uppvuxna med konceptet att man skaffar sig en utbildning för att kunna få ett bra, stabilt jobb (underförstått: en anställning) – det är inte alls lika välbekant att sträva efter att skaffa sig passiva inkomstkällor eller göra långsiktiga investeringar.

Jag har funderat en del på vilka typer av passiva inkomstkällor som skulle kunna passa mig, och som jag faktikst också skulle kunna skaffa mig i praktiken. Några (mer eller mindre uppenbara) idéer:

• Traditionellt sparande. Denna är egentligen rätt självklar, men svårare att realisera än man tror om man inte har tagit sparande på allvar tidigare. Jag satsar på att först skaffa mig en ordentlig buffert på ett vanligt bankkonto (fast med bra ränta) och sedan sätta igång med ett seriöst fondsparande. Ränta på ränta – det blir faktiskt pengar till slut. Och det är bra att ha något undanstoppat både inför oförutsedda utgifter och pension.
• Annonsering på nätet. Om jag någonsin skapar en webbtjänst eller blogg som får tillräckligt många läsare/användare så behöver den faktiskt inte kosta pengar för att jag ska kunna tjäna en hacka. Nackdelen är förstås att jag själv tycker lite halvt illa om annonser. Donationer är ett alternativ.
• Serviceavtal med kunder. Jag har ju en enskild firma där jag pysslar med diverse system- och webbutveckling åt olika kunder. Genom att sluta någon form av serviceavtal kan jag garantera kunderna exempelvis kortare svarstider i supportfrågor, lägre timtaxa vid incidenter eller liknande mot att de betalar en fast avgift per månad.
• Sälja egenutvecklad programvara. Detta är nog det alternativ jag tror skulle vara både roligast och mest potentiellt lönsamt. Jag gillar att programmera och lära mig tillämpa både nya och gamla tekniska kunskaper för att lösa mer eller mindre vardagliga problem. En bra mix! Det skulle vara lite som att fortsätta i samma stil som mitt program för att ladda ner och spara Lunarstorm-dagboksinlägg, fast i en större skala och kanske med lite mer kommersiellt gångbara produktidéer. Jag har en del uppslag. Allt jag producerar kommer troligen dyka upp under Fjeldstad Medietekniks flagga.

Det finns förstås mer jag skulle kunna göra, men jag måste ju börja någonstans. Ett mål jag har satt upp (utan att räkna på det särskilt mycket) är att inom fem år ska minst 25% av min totala årsinkomst vara passiv. Realistiskt eller optimistiskt? Vi får väl se…

Till mitt försvar får jag säga att jag faktiskt lagt undan pengar till det ädla syftet att betala en ohemul restskatt till Skatteverket under ungefär halva 2007. (Restskatten i sin tur uppstod när jag tog av mitt företags pengar i samband med flytten till Stockholm, varav ett antal tusenlappar istället skulle ha gått till skatt.) Men nu, i och med månadsskiftet februari/mars 2008 har jag betalat in det jag var skyldig. Skönt!

Så i alla fall, jag tänkte att det är dags för mig att bli lite mer ansvarsfull och långsiktig i mitt hanterande av pengar. Jag skulle faktiskt någon gång i framtiden vilja bli ekonomiskt oberoende, i den mening att jag inte behöver jobba åtta timmar per dag för att klara mig ekonomiskt (och må gott). Dessutom är det tråkigt och dumt att inte ha något att ta av om det uppstår någon oväntad och kostsam situation, eller om jag behöver/vill köpa något dyrt.

Mitt mål kommer att vara att spara omkring 20% av min månadsinkomst efter skatt, varje månad, alla månader.

Jag har räknat på det och kommit fram till att jag (förutsatt att min månadsinkomst bibehålls eller ökar) ändå kommer kunna betala både fasta kostnader och ha en del över till att slösa upp.

Så vad ska jag göra med pengarna jag sparar, eller rättare sagt hur ska jag spara? Jag har som en första förberedelse öppnat ett aktie/fondkonto på Avanza och ett sparkonto på Marginalen. Avanza verkar schysst, de har ett jätteutbud av aktier, fonder och annat liknande, plus att jag kan övervaka och styra mitt PPM-sparande där. Och det kostar inget att öppna en depå. Marginalen hade jag aldrig hört talas om tidigare; det är en firma som sysslar med bland annat inkasso och ekonomiadministration, men som också har ett (gratis) sparkonto med i skrivande stund 4,75% ränta, fritt från uttagsbegränsningar och avgifter. Och den statliga insättningsgarantin gäller.

Som jag tänkt nu så ska jag börja med att bygga upp en buffert på sparkontot under ungefär ett års tid. Det skulle både bli ett slags skyddsnät vid oförutsedda utgifter eller inkomstbortfall och ett konto att låna av om jag vill köpa något dyrt – bättre att låna av mig själv än av en bank.

Först när jag har en buffert jag känner mig nöjd med ska jag börja fondspara. För det blir mest troligt fonder – aktier är jag varken tillräckligt kunnig eller aktiv för att känna mig bekväm med. Pensionssparande utöver det som arbetsgivaren automatiskt lägger undan kommer jag inte börja med ännu på många år – kanske aldrig. Jag resonerar som så att den ekonomin jag bygger upp med mitt privata sparande i kombination med amortering på mina lån och en ökande grad av passiva inkomster (mer om det en annan gång) kommer att gå över i att vara min garanti för en schysst pension utan att jag behöver spara särskilt till det.

Så ser det första utkastet till min sparandeplan ut.

Och då uppstår frågan: varför är jag medlem i Sveriges Ingenjörer? Jag har läst igenom deras lista över medlemsförmåner och kommit fram till att den enda egentliga stora fördelen är att man får tillgång till en bra inkomstförsäkring som kickar in om man skulle bli av med sin anställning. Men den funkar bara om man samtidigt är medlem i AEA. Det finns inga kollektivavtal på min arbetsplats. Jag tvivlar på att det finns det överhuvudtaget i branschen, faktiskt. Jag förhandlar min lön och mina förmåner helt själv. Statistik för löner inom branschen kan jag få tillgång till på annat håll, gratis på nyteknik.se till exempel. Rådgivning angående vanliga frågor för egenföretagare – Google vet. Skatteverket vet. Nutek. Och så vidare.

Kan någon se en konkret anledning till att jag borde fortsätta betala 108 kr (senare 217 kr) per månad till Sveriges Ingenjörer?

Idag skrev New York Times om det kommande DICE-spelet Battlefield Heroes, med fokus på den för utgivaren Electronic Arts (EA) relativt nya affärsmodellen ”spela gratis, betala för extragrejer”. Tanken är att man ska kunna ladda ner spelet utan kostnad, spela det hur mycket man vill utan att betala något, men kunna köpa till prylar till sin karaktär mot en mindre summa. New York Times skriver att spelaren ska kunna skaffa ”nya kläder, vapen och annan utrustning” via denna typ av mikrotransaktioner.

Själva spelet ska enligt EA vara mer tillgängligt än de tidigare spelen i Battlefield-serien, i och med att allt ifrån den visuella presentationen till själva spelinnehållet får en mer lättsam ton – det är alltså inte bara riktat till hardcore-gamers. De få bilder som finns antyder på en grafisk stil åt tecknad-serie-hållet, inte helt olik den som återfinns i Valves Team Fortress 2.

Personligen tror jag att detta kan bli ett lyckat experiment för EA, förutsatt att spelet är roligt förstås. Jag kan mycket väl tänka mig att om spelet har tillräcklig livslängd för att folk ska köra det relativt länge och utbudet av virtuella prylar och färdigheter hela tiden växer, så kommer rätt många att köpa någon småsak då och då. Hela grejen med mikrotransaktioner är ju att de inte ”känns” i plånboken på samma sätt som ett inköp av ett spel i, säg, 500 kr-klassen.

För övrigt så jobbar kamrat Jesper Carlson med just detta spelprojekt, det är coolt!

(Förlåt för att jag snodde bilden till inlägget.)

I alla fall! Jag har länge tänkt göra något slags lathund för att göra det enklare för mig själv att snabbt bokföra vanliga transaktioner, och nu är det äntligen gjort. Jag lägger ut resultatet här (ett A4 i PDF-format) så att den som vill kan använda sig av den. Jag reserverar mig å det bestämdaste för eventuella fel. Ni är mycket välkomna att komma med förslag på förbättringar om ni vill.

Ladda ner min lathund för löpande bokföring